Rosa bandet

Lindex propagerar mot bröstcancer med "Pink collection"

Hjälp! Är det redan 11 dagar sedan jag skrev mitt senaste inlägg? Veckorna går sjukt fort!

Läste i lokaltidningen att i morgon börjar den rosa månaden. Dvs. rosa bandets kampanj mot bröstcancer. Var 9:onde kvinna drabbas av denna hemska sjukdom. Kom då att tänka på när man på idrottslektionerna fick ställa upp sig på led för att läraren skulle dela in oss i lag. 1, 2, 3, 4 osv. På samma sätt såg jag alla tjejer/kvinnor på en rad med ödet som idrottslärare (eller vem det nu är) och räknar 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 du får cancer...otur för dig.

Tanken svindlar när jag tänker att det kan vara jag som kommer att stå på den 9:onde platsen. Risken är stor då så många i min närhet har drabbats. Alla kvinnor kan bli den 9:onde som drabbas, därför är det viktigt att sponsra den fortsatta forskningen om cancer!

Gör det du med!

Grattis mamma!

Bild tagen på Gran Canaria för tre år sedan. Visst är hon fuskigt brun?

Bättre sent än aldrig...

GRATTIS MAMMA

PÅ

FÖDELSEDAGEN!

KRAMAR FRÅN OSS!

Lovefilm.se

Jag är en buzzador. Det innebär att jag får testa nya produkter som ska ut på marknaden och marknadsföra dessa (buzza) till min omgivning. Just nu är jag med i en kampanj gällande LOVEFILM.SE.

Du registrerar dig på deras hemsida (lovefilm.se) för att sedan välja dina favoriter till din filmlista. Utifrån denna skickar lovefilm sedan hem i din brevlåda två filmer per omgång som du i lugn och ro kan titta på. När du sett filmerna skickar du dem tillbaka och därefter får du två nya filmer i brevlådan. Jättesmidigt! Detta till en kostnad av 99 kronor/månaden.

Men nu kan DU testa en månad KOSTNADSFRITT genom att registrera dig på deras hemsida och då uppge koden FILM09.

Go for it!

Tuggat tuggummi?

Foto: Linda Thörn

Idag när Pelle skulle lämna Amanda på förskolan och de står vid hennes klädhängare för att hänga upp ytterkläderna, går en annan pappa förbi som precis lämnat sin flicka på samma avdelning. Amanda följer honom ingående med blicken ända tills han kommer till ytterdörren 10 meter bort. Då säger hon högt och tydligt:

"Det där är E:s pappa. Han har inget hår." (Nä, han har rakat huvud) "Han kanske har lekt med tuggummi?" Pappan borde ha hört detta innan han gick ut genom dörren, men han visade ingen min. Däremot fick Pelle kämpa för att inte explodera. (Och det vill inte säga lite, lugna Pelle ;)Till historien hör att Amanda tycker om att tugga tuggummi och för några dagar sedan lekte hon med det genom att dra ut det i en lång sträng från munnen. Då sa vi att hon inte får tugga tuggummi mer om hon gör så för det kan fastna i håret och då kan det gå så illa att vi får klippa av henne allt hår. Och detta tog hon fasta vid och gjorde sin egna lilla logiska förklaring varför kompisens pappa inte hade något hår. :)

Älskade Amanda, puss på dig!

Lill-Mille

Klockan är mycket så jag orkar inte skriva något speciellt, men laddade precis upp kort från kameran till datorn och hittade då denna bild på vår lilla plutt. Han är så otroligt söt när han sitter vid Amandas lilla synt och trycker på alla tangenterna. Varje gång är det samma problematik att sätta sig på den lilla pallen för att inta Robert Wells posen. Micken är såklart en favorit och det är superkul att ropsjunga i den. Han är otroligt musikalisk och börjar genast gunga eller vicka på rumpan när han hör musik. Undrar om han ska gå i morfars spår? Lill-Milles orkester...HAHA!

God natt!

Möbelbekymmer

Amanda i min kära fotölj för julkortsfotning 2007

Har nu bestämt mig för att brorsan ska få ta över min kära fotölj som jag fick i födelsedagspresent av Pelle för några år sedan. Brorsan har precis flyttat till en stor tvåa och har just nu hur mycket utrymme som helst. Fotöljen var just en sådan jag drömt om länge: fluffig och mjuk med inbyggd fotpall. Men tyvärr har den hamnat på ett undangömt ställe här uppe i hallen så gångerna jag har suttit i den går nästan att räkna. Så efter moget övervägande, då detta har varit min flumhörna i många år, så kommer den nog mer till rätta hemma hos Robban.

Därför att jag skriver om det så förstår ni nog min ångest...

Men nu är det dags för Amanda att få en skrivbordsliknande möbel på sitt rum och då måste skänken bort. Denna får hamna i hallen istället. Kanske att det blir mer ordning i hallen då?

HAHA vilka bekymmer vi har!

Annars rullar det på. Ska umgås med barnen en liten stund till innan sovdags.

KRAM

Jag lever...

Jo, jag lever...fast det är knappt när det är fredagkväll...;) Dagarna går fort, alldeles för fort. På jobbet är det bra för det bevisar bara att jag trivs. Men tiden här hemma går mycket för fort. Jag hinner inte krama och gosa med mina barn i den utstäckning som jag önskar i veckorna. Oftast är de trötta och gnälliga när jag kommer hem och det är kvällsbestyr att göra. Måste bara får skryta med Pelle som är superduktig som hemmapappa! Jag har skojat och sagt att nu kan han väl bli hemmapappa och jag jobba? På den frågan har jag endast fått ett snett leende till svar...

I morgon är det dags att vara med och måla föreningens staket på innergården... Det är väl inget jag ser fram emot precis. Det hade funnits roligare saker att göra, men vi känner oss ganska pushade att vara med, då Pelle sitter i styrelsen och bestämt denna helg som målarhelg.

Nu ska jag umgås med bror och äkta hälft innan jag somnar.

God Natt!