Grattis Amanda 5 år!

GRATTIS

VÅR

SÖTNOS

PÅ

5-ÅRS DAGEN!

Dagen i bilder

Bilderna får till huvudsak tala om vilken fantastisk dag vi haft... Picknick i Stadsparken

Såpbubbleblåsning, Hampus var mest intresserad av att springa sååå långt bort från oss som han bara kunde...

Hampus poserar vid blomprakten

Amanda klappade hjortstatyn och konstaterade att den var len

Lite karusell åktes det med. Sista varvet såg Hampus lite ansträngd ut, till skillnad mot Amanda som gärna hade åkt en gång till.

Jaaa, hoppborg blev det åxå. Pelle lyckades fånga dem båda i luften.

Efter hoppningen fick alla barn en liten godispåse. Jag lovar jag åt inte en bit ;)

Efter powernap hemma cyklade vi till en lekplats i Kolberga.

Efterrätt på Cecil, mummaaaaa!

Eller hur...???

Sen avslut med paketöppning.

Trött men glad ska jag strax gå och knyta mig för i morgon fyller vår prinsessa år och vid elva kommer det 10 barn hit för kalas. Får se om jag överlever...;)

God natt

Grattis Hampus 2 år!

GRATTIS

GULLPLUTTEN

PÅ
2-ÅRS DAGEN!

Foto: Linda Thörn, Kreathörn
Ett gammalt kort, men ack så bra på plutten.

I morgon är det dags för ett annat födelsedagsbarn...

Idag är det lek i lekparker och stadsparken som gäller. Nu gäller det att mamma och pappa orkar hänga med i deras tempo...hehe

TJO!

Lite gott och blandat

Hampus är lycklig med ett armband

Amanda balanserar a la "Bollywood" Erik är go´och glad som vanligt

Denna födelsedagshälsning gjorde Amanda till kompisens 5-års kalas (Jo vi bokstaverade och jag skrev femman, ville dokumentera hennes framsteg)

Det har varit en lugn lördag. Amanda skulle ha gått på två kalas, men vaknade med ont i halsen och 39-graders feber. En ledsen Amanda konstaterade att hon inte orkade gå på kalas. Vi lovade henne lite extra skoj här hemma istället. Så det har blivit att pussla och spela bingo. Sedan har hon fått många filmer av nära och kära, senast av faster Linda med familj. Så nu har vi sett teckande Pippi, Barbie och nu går Emil i Lönneberga varm i DVD:n. Det var länge sedan jag såg Emil, men jag blir nostalgisk då den småländska miljön de skildrar påminner om landet och mina barndomssomrar (ja, jag börjar bli lite gammal;)). Men det jag inte kommer ihåg var att pappa Anton vid otaliga tillfällen lyfter Emil och skakar om honom ordentligt. Ok, det var ett annat då, men att skaka ett barn så känns inte speciellt föredömligt. Men jag minns inte att jag reagerade på det som barn, så det är kanske som vuxen jag är känsligare för det. Jag är en hopplös känslomänniska på gott och ont.

Nu ska jag gå ner till familjen, ha en go lördagskväll!