Minnen från sommaren 2011

Sitter och undrar vart sommaren 2011 tog vägen... Det känns som jag nyss firade midsommar och här är jag nu mitt inne i augusti och ska ta emot de nya eleverna på måndag. Jag hinner inte med tidens hastighet även att jag ofta nyper mig i armen och påminner mig hur bra jag har det. Det jag saknar mest är att inte kunna ta dagen som den kommer utan nu är man inne i ekorrhjulet med upp-tidigt-på-morgonen, lämna på förskolan, jobbet, hem osv osv som vilken annan småbarnsförälder som helst OCH även om jag trivs med mitt jobb, undrar jag om det är meningen med livet att snurra i detta hjul med alla måsten... Jaja, ser fram emot en utlandssemester med parenteserna, brorsan och familjen i okt-nov då vi ska fira papsens jämna födelsedag (får inte skriva ut den för det är endast den mentala åldern (25) som egentligen räknas ;))

Är glad att jag äntligen kommer till datorn och får skriva ett par rader på min blogg som nästan sinat totalt. Men det är enklast att berätta något med hjälp av bilder så håll till godo: Familjen på bild (Pelle som skugga)

En av våra fina kvällsturer med morfars lilla båt. Det är synd att det är så himla många grund att hålla reda på, annars hade vi nog tagit flera turer.

Life is beautiful

Hampus lyckades att i hög fart ramla och träffa en sten som stack upp ur gräsmattan med pannan så det blev att limma på akuten, därav plåstret i pannan. Belöningen för att han varit så duktig var en tidning med "Blixten McQueen" med ett par bilar och det onda glömdes bort för en stund.

Amanda ville ofta att vi skulle åka med båten och titta på "kritorna". Med det menade hon de röda och gröna sjömärkena som visar hur båtarna ska åka för att inte stöta på ett grund. Vi fick kika på en del fina båtar när vi kom ut på den "riktiga" farleden ut mot Östersjön.

HÄR ser ni första gången som jag någonsin styr en båt med en snurra. Trots alla gånger man under sitt liv suttit i denna båt har det aldrig blivit att jag testat att styra. Men nu vid 31 års ålder var det dags. Ni ser hur glad jag är =)

En del bad blev det allt mellan varven. Amanda är totalt orädd och älskar att få kasta sig i vattnet med sina flytande medhjälpare.

En aggressiv grävskopa.

Amanda gillar Tingeling och blev så lycklig när hon i ett tidningspaket fick ett par vingar. Hon blev ganska snabbt besviken när hon insåg att det inte gick att flyga med dessa vingar. Efter att ha läst tidningen för henne hade hon en teori att det behövdes älvdrinkar för att lyckas. Men efter att ha testat även detta gav hon upp och nu leker hon knappt med dessa alls.

Pappa Pelle fiskade med barnen vid ett par tillfällen, här vid bryggan. Amanda lyckades få napp två gånger på raken. Jag är tacksam att de körde "catch-and-relese", barnbarn till en fiskare jag är.

Här är barnen och Pelle på väg på en annan fisketur och nu med båten. Det är kul att hålla handen i vattnet.

Så här trött blir man av att fiska med pappa...

Nu är det dags för nattinatti!